Stanna upp och känn efter

Ibland är det så viktigt att stanna upp och känna efter. Jag funderar på vad det är som gjorde min känslostorm som jag upplevde under Vietnamresan. Någon/ ett par gånger om året är det som att en våg med känslor sköljer över mig, jag känner mig knäsvag, en stor tacksamhet till livet, kärlek, glädje, ett inre lyckorus och ögonen börjar vattnas. Det är svårt att sätta ord på det men dessa gånger har alltid skett när jag är nära havet. Det är något magiskt över havet och det är där jag känner ett inre lugn och mår som allra bäst. Denna våg sköljde över mig en morgon i Vietnam. Det är såna stunder som jag vill pausa livet för en stund och surfa vidare på den vågen.

Jag tror att det vietnamesiska folket väckte något i mig, de väckte tankar och funderingar. Alla var så otroligt söta, rara och genomsnälla öppnade de sina armar med ett stort leende och var hur trevliga som helst. De såg så nöjda och harmoniska ut och jag sa till min man ”hade vi varit här en längre period lovar jag dig att vi mot alla odds hade blivit gravida inom en snar framtid.” (Vi är ofrivilligt barnlösa) Och han kände precis lika dant. Jag upplevde inte att det fanns de orimliga idealen som vi lever med, den stress och press som vi utsätts och utsätter oss själva för. Jag fick en känsla av att de var sig själva till 100%, levde livet fullt ut utan en massa krav och sjuka ideal som tar kol på dem.

Det fick mig även tänka på vad lycka innebär för mig, lycka på riktigt. Är det att ha den nyaste bilen, köpa nya möbler, nya kläder, gå ner några kilo i vikt osv? Nej, där och då kände jag mig otroligt lycklig och kom på att lycka innebär att vara lugn i själen, ha ett starkt inre som utstrålas utåt, vara frisk, vara sig själv och få uppleva nya spännande saker. Materiel lycka går inte att jämföras med den inre lyckan, det blev så tydligt för mig.

Jag startade även varje morgon med att väcka kroppen med yoga med havet som utsikt. Jag gav mig själv med andra ord den bästa tänkbara starten för mig. Jag tog mindfulness till en högre nivå och det gav mig verkligen en ”aha-upplevelse.” Kanske även Buddhas mage hjälpte mig att finna det där inre lugnet? Det är svårt att förklara men denna resa var en fantastisk inre resa som jag kommer jobba vidare med. Jag har en långsiktig dröm och mål om att kunna bo utomlands ett par månader varje vinter, oj vad jag skulle må då. Jag har mina tankar och funderingar kring hur jag ska kunna leva vidare i nuet, mindfulness, här och nu, medveten närvaro, stanna upp och det är något som jag ofta måste påminnas om. Så viktigt.

 

Med det sagt önskar jag dig en fin helg,
Kramar Nathalie